Varför ska det vara så svårt.....

Som jag ser det så borde det vara så lätt att åtgärda. Om man valt någon med samma intresse som en själv är det så har man en mycket stor chans att få förhållandet att fungera. När man dessutom valt med hjärtat borde det inte finnas något som helst problem. Osäkerhet på den man älskar kommer att infinna sig då och då men går att lösa om man pratar om det då situationen uppkommer. Har man råd att vara stolt då det gäller kärlek. Knappast! Kämpa för sjutton och inse att de mesta förmodligen går att lösa.

En riktig skithelg....

En riktig skithelg skulle jag vilja påstå. Linn deppig vilket gör mig deppig,Conny deppig,hunden deppig,hästarna deppiga......

I efterdyningarna av en hektisk vecka.......

Sitter här som en slagen hjälte efter veckan som gått. Omdömena för år 7 klara ,utdelade och utvecklingssamtal inlagda. Linn på ny praktikplats(ByggPartner) vilket gör att hon börjar en kvart tidigare på morgonen. Den tragiska modern måste halvt medvetslös ta sig in med tag på sitt jobb eftersom dörrarna öppnas sju. Nu ska det inte göras något annat än att vila hela helgen,lite överdrift kanske eftersom jag inte är den vilande typen när allt kommer omkring. Börjar i alla fall med soffhäng.

Tillbaka till ruta ett......

Då kan vi förvänta oss en våg med ökade inbrott runt Avesta med omnejd. Efter sommarens toppnoteringar av inbrott planade dessa ut mot sensommaren. Äntligen tankte man och föll i djup sömn med båda ögonen stängda i stället för som tidigare med ett öga öppet. Dessa inbrottsbenägna idioter vände sig med förkärlek mot landsbygden. Det var runt på landsbygden man kunde stjäla saker som gick snabbt att avyttra. Jaktvapen, fyrhjulingar och andra stöldbegärliga saker. Förklaringen till att inbrotten planade ut var att de drivande satt häktade ett tag. Underbart tänkte jag och andra med mig. Lyckan blev kortvarig. Nu är de ute igen och säkerligen sugna på droger och utan pengar.Dessa hyvens(ironi) män och deras flickvänner (som villigt låter sig utnyttjas) är säkerligen på gång och planerar någon lönande stöldraid i vårt område eftersom de synts i trakterna. Försök inte stoppa dem men dokumentera gärna. Ta kort,studera deras anletsdrag och skriv ner bilnummer. Låt dom för helvete inte komma undan. De ska banne mig lära sig att hålla fingrarna borta från andras egendom. De ska "jagas" ut ur denna kommun. Punkt slut!!!

Två schäfrar biter Jack Russel....

I Avesta tidningen i går stod att läsa om att en Jack Russel dött av skadorna som sen tilldragit sig då två schäfrar använde honom som kampleksak. Blir heligt förbannad då jag vet vilka som har schäfrarna. De flesta reagerar nog med ett blint hat mot schäfrarna. Jag hävdar att ägarna gör hunden. I det här fallet är ägarna något ljuskygga figurer som defenitivt inte alltid är lämpliga ägare till dessa hundar.
Min väninna och hennes sambo blev vittne till denna kamp på liv och död. Väninnan hade precis vaknat och hör ett förtvivlat skrik. Tittar ut och ser dessa två schäfrar med en JR i munnen. Hon väcker sin sambo som nyvaken kommer upp och får se vad som försiggår. I kalsonger och er par skor beväpnad med en hårspraysflaska rusar han ut och kastar sig in bland hundarna. Civilkurage är bara förnamnet. Börjar spruta hårspray på en av schäfrarna som efter ett tag släpper bakdelen på den lille hunden. Den andra schäfern får då ett bättre tag om den lille. Det tar ett bra tag med hårspray sparkar och slag att få bort schäfer nummer två men tillslut släpper den sitt grepp. Den lille JR blöder ymnigt. Min väns sambo får tag i den lille, springer med den till trappen tillsammans med en mycket chockad husse. Man åker med den lille JR till djursjukhuset. Livet gick faktiskt att rädda trodde man. Ett par dagar senare dör den dock förmodligen av chocken. Ja, jag finner inte ord för vad jag känner. Kanske ett förrakt mot dessa ägare som alla vet vad dom pysslar med och som inte är värdiga att ha dessa schäfrar.

The never ending story......

När jag var som mest chockad efter världscupfinalen ringer telefonen. I andra änden av luren hör jag min drogtagande släkting arbeta sig upp i någon underlig hysteri. Trodde i min enfald att hon befann sig i något depressionsliknande tillstånd pga att hon blivit vräkt. Vilket hon lidande berättat för mig skulle ske i månadsskiftet oktober november. Så jag frågade var hon befann sig. Hemma såklart var svaret jag fick. Då var jag tvungen att fråga om hon inte blivit vräkt. Jag fick en mycket underlig förklaring varför det blivit inställt. Vadan denna hysteri var jag tvungen att fråga. Då säger hon att hennes expojkvän (en suspekt varelse som vigt sitt liv åt diverse kriminella gärningar)gjort inbrott hos henne och snott datorn och Tv:n. Nu var jag bara tvungen att ifrågasätta igen. Satt inte han inne? Fick då ännu mer suspekt svar. Man hade varit tvungen att släppa honom pga att det inte fanns tillräckligt med bevis. Dessutom hade han så många beskyddare som såg till att han blev fri. Eller hur? Nästa fråga från mig blev följande - Har du gjort en polisanmälan? Absolut det hade min släkting gjort. Vad hon inte tänkte på var att hon pratade med Sherlock Holmes släkting. Detta kunde kollas redan på måndagen. Vilket gjordes. Något inbrott hade aldrig anmälts. Blir så in bomben trött.
Vad i helvete är det frågan om? Verkar jag vara naiv eller? JAG KAN SKILJA PÅ SANNING OCH LÖGN.

Eric Lamaze och Hickstead

Känner en sådan oerhörd sorg. Klockan fem satt jag och Linn oss tillrätta i TVsoffan för att titta på världscuphoppning från Verona. Vi konstaterade snabbt att det var en svår bana. Än den den ena än den andra petade ett eller två hinder. Vi såg fram emot RGB.s ritt eftersom han är vår ledstjärna i hästvärlden. Turen kom till världsmästaren Eric Lamaze och hans likaledes fantastiska världsmästarhäst Hickstead. Även ett världsmästarekipage kan få ett pet och det var vad som hände. Men sen händer det som absolut inte får hända. Efter målgång börjar denna fantastiska häst ragla för att slutligen falla ihop. Min hjärna fattar först inte vad som händer. Jag ser hur Eric glider av hästen på sidan. Min hjärna ser också hur hästen rycker i hela kroppen men mest med bakbenen. Då förstår jag! Jag hör mig själv skrika, - Han dör! Samtidigt börjar tårarna forsa. Eric håller sin häst, är på väg ner på knä vid hästens huvud men backar undan. Dödsryckningarna blir våldsamma. Tårarna väller nu fram. Linn är tyst. Conny kommer störtande precis till reprisen ( vem som nu kom på att ge en repris). Förmodligen är kameramannen lika chockad han. Vill inte se en gång till men sitter som paralyserad och ser dödskampen en gång till. Tårarna bara rinner. Någon leder bort Eric Lamaze och hästen döljs bakom ett skynke samtidigt rullar djurambulansen in för att transportera bort kroppen som för fem minuter sedan var så full av liv och nu bortom all räddning. Ett hästliv har släckts, en klart lysande stjärna har lämnat jordelivet och lämnat ett stort tomrum och ett hål i sin ryttares hjärta. Medan jag skriver detta går min tanke till Eric Lamaze. Vilken outhärtlig sorg du må känna nu när din absolut bästa tränings och tävlingskamrat är borta. Han gjorde ju allt för dig ända in i det sista.
Världscuphoppningen avbröts. Alla ryttare enades om detta. En omöjlighet hade det varit att rida efter denna chockartade händelse. Startfältets ryttare blev nog med detta tragiska dödsögonblick så medvetna om att det kunde varit de och att allt är förgängligt. Den tysta minut som hölls var hemsk. Är övertygad om att många inte andades. I alla ryttares ansikten syntes en sådan outsäglig sorg och medkänsla så att tårarna rann ännu stridare på mig. Linn har inte sagt ett ord än. Är övertygad om var hennes tankar är. Hos hennes älskade hästar.