Fölvisning Svärdsjö.......

Idag har jag varit på fölvisning för första gången i mitt femtiotreåriga liv. Tycker faktiskt att det är underligt att jag missat detta. Nåväl Angelica skulle visa sin avkomma efter Ling och Linn skulle därmed hantera modern Cikooria. Första gången för Linn med. Målet var att få fram den vackra Zinnia till ett klass 1 föl.

Målet nått det blev ett klass 1 föl på 47 poäng. Segrarfölet( RoseMarie Greens) fick 49 poäng och gick vidare till riksföl. Vad som skilde de små godingarna åt var gångarterna. RoseMarie Greens föl hade riktigt bra gångarter. Det hade Zinnia med men med ett litet undantag för skritten.

Hur som helst så kommer denna ljuvliga fölunge att briljera framöver det är något jag är fullständigt övertygad om.

Starkare i själen....

Har haft en hektisk vecka dels med Kajsas och mina klass men också på fritiden. Eftersom vi går mörkare tider gäller det nog att göra saker som stärker själen. Sagt och gjort.




Har varit till Nickarvets kvarn och prövat på Livsyoga. Tänkte att det här kommer att bli svårt eftersom Yoga innebär att man ska gå in i sig själv och hitta det inre lugnet. Inte lätt ska säga för mig som vanligtvis beter mig som Hacke Hackspett på julafton. Irrar fram och tillbaka i ett rasande tempo för att hinna så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Men vet ni vattnet från bäcken hjälpte mig att gå in i mig själv. Jag kände mig otroligt harmonisk och avslappnad efter detta yogapass.




I torsdags var det dags för syjunta hos Eva. Inte i hennes hus utan i hennes växthus på Isaksbo herrgård. Vi fick börja med att plocka från odlingarna i syfte att göra vår egna sallad. Urmysigt! Till detta serverades kallskuret och potatissallad. Vart efter kvällen led och mörkret sänkte sig över oss desto mysigare blev det. Ljuslågorna fladdrade stilla och mörkret inslöt mig och mina kära vänner i en stillhet och ro som var som balsam för själen. En helt underbar kväll.

Exfrun från helvetet........

Har en bekant som skilt sig från sin fru pga att han inte ville stanna kvar i ett äktenskap där frun tyckte att han skulle acceptera att hon skulle ha ett förhållande bredvid som gjorde henne lycklig. Efter skilsmässan började hans helvete, vårdnadstvisten. Före detta frun har gjort allt för att förhindra att han ska träffa barnen. Polisanmälningar ( över 40 stycken) har lämnats in och avskrivits. Hon har ljugit för soc på Ekerö och påtalat att han, min bekant är fullständigt galen och farlig och direkt olämplig som fader. Exfrun från helvetets mamma (en högt ansedd medborgare) har kört på min bekant med vett och vilja. Så här har man hållt på under en väldigt lång tid. Socialtjänsten i Ekerö kommun gör ingenting, man vågar uppenbarligen inte sätta ned foten. Min bekant har träffat en ny kvinna med två barn sedan tidigare och med henne har han fått ett till barn. Sina egna barn har han förhindrats träffa sedan slutet av juli. Rättegång om vårdnaden kommer att ske i september.

Nu i dagarna har helvetet satt i gång på nytt. Förra veckan fick min bekant ett anonymt( inte speciellt svårt att lista ut vilka som ligger bakom) hotbrev. Där han får veta att hans goda namn fullständigt ska svärtas ned och att han aldrig någonsin mer ska kunna arbeta i den bransch han är verksam i. Samtidigt kontaktar exet från helvetet hans nya kvinnas man och säger att han omedelbart måste ta sina barn därifrån eftersom min bekant är så farlig för dessa. På BVC i ovan nämnda kommun får den intet ont anande nyförlösta kvinnan ett samtal av sin före detta att han är i kommunen och vill träffa flickorna en stund vilket hon går med på eftersom det aldrig förekommit problem med exmannen. Då flickorna inte kommer tillbaka på utsatt tid börjar hon ana oråd. Ringer upp exmannen som säger att han inte kan lämna ut flickorna på grund av samtalet med min bekants ex. Dessutom är han på väg hem till exet från helvetet för att få veta mer. Barnen kommer inte tillbaka utan transporteras förmodligen till Göteborg där mannen bor. Samtidigt ringer svärmodern från helvetet till min bekants nya svärmor och drar samma historia om min bekants farlighet. De tar omedelbart min bekants parti.

När jag fick höra det här blev jag helt bestört.
Hur kan det komma sig att
- man i över 90% av i vårdnadsfallen lyssnas det mer på mamman än pappan
- man betalar löner till socialhandläggare som inte gör sitt jobb korrekt
- man inte vågar ingripa då en mamma vägrar lämna ut barnen trots domstolsbeslut
- man i Sverige 2011 låter sådant här förekomma

En sak är säker "NU RÄCKER DET". Till vilket pris som helst ska sanningen fram. Bara för man är högt respekterade medborgare i samhället ska man inte kunna undan lagen. Undrar vad exet från helvetet och svärföräldrarna från helvetet kommer att tycka om att synas offentligt i ett ärende som är så makabert som detta? Den som lever får se!

Inbrottsvåg.......

Blir riktigt förbannad när jag läser om alla dessa inbrott som begås i Avesta kommun. Är fullkomligt övertygad om att de flesta inbrotten begås av missbrukare säkerligen av flera gäng. Det som känns mest frustrerande är att man inom polisen säkerligen känner till vilka de är det är bara det att man måste komma på dem med "fingrarna i syltburken" om det ska leda till något. Därför är det extra viktigt att vi som privatpersoner är mer observanta än vanligt. Är det någon främmande bil som plötsligt åker förbi där vi bor kanske inte en utan fler gånger? Ha ögon och öron öppna försök att få ned reg numret på pränt. Ring polisen och kolla om det är ett reg nummer som de vet om. Väldigt ofta är det de. För någon vecka sen kom en vit Mazdakombi uppkörande på vår gård. Ur bilen steg min före detta klient ur och i sällskap hade hon en tjej och en kille som jag inte hade en susning om vilka det var. Min magkänsla var inte okey om man säger så. Inte blev den bättre av att de sa att de varit till Bår och kollat en sommarstuga som var till salu. När de åkt ringde jag genast polisen och frågade om bilen och beskrev personerna. Min magkänsla hade inte svikit mig denna gång heller. Personerna och bilen hade setts där inbrott begåtts och skulle vi se den igen skulle vi omedelbart höra av oss.
Ute där jag bor finns massor med attraktiva föremål att stjäla som verktyg,fyrhjulingar,scootrar ja allt som går lätt att sälja vidare. Vad ni än gör ni som bor ute i dessa trakter var observant. Jag är övertygad om att vi kommer att se mer av de här filurerna och de är definitivt inte i området för att vara sociala. De som stör mig mest är att om man skulle ta dem på bar gärning får man räkna med att de är påtända. Påtända för att de överhuvudtaget ska våga gå in och göra det här inbrottet. Det är precis som i hundvärlden. Rädda hundar kan bli farliga hundar. Att provocera en påtänd,rädd inbrottstjuv är förenat med livsfara. Spela aldrig hjälte utan ring 112.

Eftermiddagsaktiviteter.......

Ett Kårbobesök hann vi med på eftermiddagen. Dels för att Linn ska hjälpa Angelica och visa häst på fölvisning i Svärdsjö nästa helg och dels för att jag ibland bara längtar dit för att det är så vackert.




Kan inte se mig mätt på detta ljuvliga ställe utanför Skogsbo.





Dessutom är det alltid trevligt att träffa Angelica och Annelie.




Får dessutom trädgårds inspiration då jag är där.




Har dessutom hunnit med att rida Pochahontas

Saknad hund...

Fick i går ett samtal utöver det vanliga. Det var en kvinna som frågade om vi möjligtvis hade en schäfer vid namn Diesel. Jodå, nog har vi en Diesel allt en högst älskad familjemedlem är han dessutom. Kvinnan berättade att hennes väninna hade köpt vår Diesel som liten men varit tvungen att sälja honom vidare pga att hennes gamla hund aldrig accepterade den lilla valpen. Men sorg i hjärtat sålde hon den till en kvinna som verkade kunna ge denna lilla schäfervalp det den behövde. I köpekontraktet stod det att den nya ägaren var skyldig att sälja tillbaka hunden till ägaren om det inte skulle fungera. Under åren har säljaren försökt komma i kontakt med köparen då indikationer hade inkommit att hunden inte hade det så bra. Detta lyckades inte. Ryktena gick att hunden inte längre fanns i livet vilket gjorde säljaren mycket olycklig. Men plötsligt var det någon som sade att hunden visst fanns i livet och bodde hos oss. Därav samtalet. Väninnan som ringde blev mycket glad att den hamnat hos oss eftersom vi är bekanta från brukshundsklubben och hon vet att våra hundar på alla sätt har det bra.Hon frågade om hennes goda vän fick komma ut och hälsa på och naturligtvis får hon det.

Med sorg i hjärtat lade jag på luren och tittade på vår älskade Diesel. Efter samtalet förstår jag varför han är så flockbunden (vill absolut inte vara själv ute på gården och är missnöjd när inte alla är hemma). Jag förstår varför han bara flyttade in hos oss och allt bara fungerade från första minuten. En gång råkade Diesel ha omkull en golvlampa. Han blev helt hysteriskt rädd och försökte gömma sig under soffan. En omöjlighet eftersom han är så stor. Han blundade och skakade när jag kom fram till honom. Jag kommer ihåg blicken jag fick när jag setat bredvid honom en stund och kärleksfullt smekt honom över huvudet och pratat lugnt med honom. Den blicken var fylld av så mycket kärlek att jag vet att jag blev tårögd. Jag kommer i håg att jag tänkte att någon gjort honom illa. I går fick jag det bekräftat.

Älskade, älskade Diesel vi kommer att vårda och älska dig så mycket du förtjänar i resten av ditt hundliv. För oss är du verkligen en ögonsten.

Första riktiga fredagsmyskänslan på väldigt länge.....

Gårdagens hoppövning gick alldeles utmärkt. Jag förklarade för adepten (Linn) att denna övning kunde tyckas enkel men är egentligen tvärt om rätt så svår.Man måste rida hästen runt innerskänkeln.Det är lätt att hästen springer ifrån en om man tappar skänklarna och det är då lätt att hårdna i handen. Här gällde det att rida med sits,bäcken och skänkel samt våga lätta i innerhanden. Mycket att tänka på alltså och inte speciellt enkelt. Som så ofta blir Linn väldigt skärpt då det är svårare övningar. Hon fixade denna övning utmärkt och kunde rida både effektivt med skänkel och bäcken vilket gjorde att hon fick full kontroll på Chaboo och detta gjorde att hon rde med en stadig men lätt hand.

Fredsmys är det här i Bengtsbo. Efter en spännande vecka med eleverna infann sig då den där speciella känslan som alltid infinner sig på fredagarna då man jobbar. Mys,mys och mys. Extra mysigt då Fredrik är här. Vi har ätit minipizzor, små västerbottenpajer små snittar och skagenpaj. Efterrätten blev mina smarriga hallonrutor. För första gången på en vecka tittar vi också på TV tack vare att den nya digitalboxen anlände under dagen.