
Fick i går ett samtal utöver det vanliga. Det var en kvinna som frågade om vi möjligtvis hade en schäfer vid namn Diesel. Jodå, nog har vi en Diesel allt en högst älskad familjemedlem är han dessutom. Kvinnan berättade att hennes väninna hade köpt vår Diesel som liten men varit tvungen att sälja honom vidare pga att hennes gamla hund aldrig accepterade den lilla valpen. Men sorg i hjärtat sålde hon den till en kvinna som verkade kunna ge denna lilla schäfervalp det den behövde. I köpekontraktet stod det att den nya ägaren var skyldig att sälja tillbaka hunden till ägaren om det inte skulle fungera. Under åren har säljaren försökt komma i kontakt med köparen då indikationer hade inkommit att hunden inte hade det så bra. Detta lyckades inte. Ryktena gick att hunden inte längre fanns i livet vilket gjorde säljaren mycket olycklig. Men plötsligt var det någon som sade att hunden visst fanns i livet och bodde hos oss. Därav samtalet. Väninnan som ringde blev mycket glad att den hamnat hos oss eftersom vi är bekanta från brukshundsklubben och hon vet att våra hundar på alla sätt har det bra.Hon frågade om hennes goda vän fick komma ut och hälsa på och naturligtvis får hon det.
Med sorg i hjärtat lade jag på luren och tittade på vår älskade Diesel. Efter samtalet förstår jag varför han är så flockbunden (vill absolut inte vara själv ute på gården och är missnöjd när inte alla är hemma). Jag förstår varför han bara flyttade in hos oss och allt bara fungerade från första minuten. En gång råkade Diesel ha omkull en golvlampa. Han blev helt hysteriskt rädd och försökte gömma sig under soffan. En omöjlighet eftersom han är så stor. Han blundade och skakade när jag kom fram till honom. Jag kommer ihåg blicken jag fick när jag setat bredvid honom en stund och kärleksfullt smekt honom över huvudet och pratat lugnt med honom. Den blicken var fylld av så mycket kärlek att jag vet att jag blev tårögd. Jag kommer i håg att jag tänkte att någon gjort honom illa. I går fick jag det bekräftat.
Älskade, älskade Diesel vi kommer att vårda och älska dig så mycket du förtjänar i resten av ditt hundliv. För oss är du verkligen en ögonsten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar