Idag tänkte jag att jag skulle berätta om en av våra ponnier,Luggo. Luggo föddes år 1992 och han är en korsning mellan shetlandsponny och welshponny. Luggos pappa är den kända Wärnanäs Joker, men vad hjälpte det. Luggo köptes som ung till Storbyns ryttare av en missbrukande tjej som tydligen glömde bort att ge honom mat. Fortfarande är han helt desperat efter mat. Denna lilla goding har fostrat många unga ryttare runt Avesta. När min dotter Linn började rida i By var Luggo bra trött på alla ridskoleungar. Hans specialitet var att bocka av dem eller bocka fram dem på sin hals där han oftast högg tag på en fot om den livrädda lilla ungen. Vi fick i alla fall erbjudande att köpa honom för en billig penning. Detta har vi aldrig ångrat.Luggo har lärt Linn massor. Om ryttaren inte ger honom förutsättningar över hindren och det blir en rivning som följd av detta blir lilla Luggo hysterisk och bockar av det lilla livet. Som ni förstår har Linn fått lära sig den hårda vägen. I vilket fall älskar vi det lilla livet av hela vårt hjärta. Detta blev uppenbart för några år sedan då Luggo drabbades av fång och vi trodde vi skulle bli tvugna att ta bort honom. Trots att han fick hovbensrotation av värre sort lyckades vi med hjälp av den fantastiska Mats Axelsson få honom fräsch igen. Denna lilla älskling är en riktig kämpe. Vid första besöket på kliniken chockade han personalen med sin hysteriska framfart. Trots smärtan lyckades han flänga runt inne på kliniken så det är ett under att vi inte blev ersättningsskyldiga för någon dyr utrustning. Hästarna i stallet blev väldigt skärrade av denna vildhjärna. Andra besöket fick äga rum den sista tiden på dagen för att undvika kaos. Än i dag,sex år senare får Mats något skärrat i blicken då han frågar om vilddjuret fortfarande lever.
