Klockan ett kom vår slöjdlärare in med andan i halsen på min lektion och talade om att Conny var i telefonen. -Det måste vara något viktigt väste han, Conny har aldrig ringt till ditt jobb förut. Tiden det tog att ta sig till telefonen var kort men ändå han alla tänkbara scener ta form i mitt huvud. Hade han gjort illa sig nu igen? Var någon häst sjuk? Så dramatiskt var det dock inte. Linns Chaboo hade forcerat hagen och gick inte att fånga. Jag lovade att komma. När jag kör in på gården ser jag honom lyckligt betande på grannen vall. När jag kommer tittar han upp på mig med den typiska Chaboo blicken som säger: -Men gud vilken tur att du kom. Ska jag gå här hela dagen kanske. Det var bara att gå före,öppna leddet,släppa in Chaboo och stänga. Jag vände mig mot Conny och tänkte säga något ironiskt men insåg snabbt att det inte var läge för det. Väldigt full i skratt sätter jag mig i bilen för återfärd mot jobbet. Denna häst är bara för mycket i bland. Framför allt när han får vila. Rastlös är bara förnamnet. Men vila det behöver han den gode Chaboo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar