Min kära dotter håller på att gå upp i limningen. Hennes hörlurar är försvunna!!! Det finns bara en sak som skulle kunna vara värre och det är om Iphonen var försvunnen. Nu har jag haft henne irrandes runt i huset på jakt efter lurarna. Hunden är hysterisk han väntar på den utlovade promenaden. Jag känner att irritationen är ett faktum. Fram och tillbaka från rum till rum letandes under böcker som hörlurarna aldrig någonsin legat under. Upp på rummet kolla alla kläder, i fickor utanpå fickor. Ner igen kollar överallt för hundrafemtonde gången. I skåp, under skåp, över skåp. Åh vad irriterande. Det finns bara en som letar sämre och det är Conny. Ligger inte prylarna i ögonhöjd så finns dom inte.