Hoppas nu att denna käkhistoria är på väg att ge sig. De senaste dagarna känns som om jag inte har haft riktig koll på. Torsdag och fredag gick jag hem tidigare så trött så trött och så ont så ont. Fick för mig att jag skulle gå ut och gå i fredags orkade några hundratals meter. Lördag lullade jag runt här som en zombie i sakta mak men ändå något piggare, trodde jag. Det var i lördags som magen helt pajade ihop. Inte konstigt egentligen. Vanligtvis är jag en lyckligt lottad person som sällan äter tabletter mot någon åkomma. Från onsdagen har jag ätit minst fjorton tabletter per dag. Fortsätter de så här kan jag beträda stranden i sommar. Allt jag intar i fast form rinner rakt igenom dock inte obemärkt utan med en otrolig smärta först.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar